Vissa dagar känns bara långt och tråkigt

vinden vet inte när den bör blåsa

inte heller jag

solrosor sträcker sig ändå upp

visar sin arroganta skönhet

stirrar rakt in i solen med sina stora ögon

utmanande

i mitten av dess stolthet

är den falska gula färgen

Vissa dagar känns som panik - dagar

försöker att förstå det obegripliga

i den kvävande gränsen av vad som är meningsfull

känner mig tom och svag

vandrar omkring som utblottade

helt ostadigt

vet inte riktigt var jag bör behålla mina tankar

Vissa dagar är så trånga

som ett glashus med bara speglar

hur jag än vänder mig till ser jag bara mig själv

min originala version är förvrängd

inte än jag känner igen mig själv

vill lämna allt ont bakom mig

låter dörren till mitt hjärta stå på glänt

välkommen till lugnet

Det finns sådana dagar

dagarna utan dig, min älskade.