finner varets

olidliga mättnad

oerhört vämjelig

då doften av ruttet

kommer från andras

svarta tungor


skänker odör i rum

som döden passerat

med lien slö han slår

för att hålla taglet

kort när ögon ser

då fallet är högt


kastas dolken

där ryggarna vänds

finner bumerangen målet

att flå det onda ordet

där glömskan minns

som av en spegelbild