Du skrämmer ...

du berör ...

du smeker min själ med doftande rosor

det är så vackert

så grymt

jag våndas mig i känslornas hav

du slukar min andan

tills allt som är kvar

är min livlösa kropp

i vandrande tillstånd

undrar jag

om vad skulle vara syftet

att såra

att hämnas

eller bara att älska

men mina sinnen säger mig

läs dig

mellan raderna

hoppet finns ändå där

väl dekorerat i silkesband

runt ett hjärta som blöder

känner smärtan genom dina spydiga ord

jag krossar därför tid och rum

tittar in till dig från ditt fönster

det doftar äppelblommor

när mitt väsen så ömt kysser dig

du hörde förrut

men jag säger igen

Jag älskar Dig ...