högt över husen
och molnen, så
gör vi i vinden
som vi gjorde
då

vår fågel fenix
är aska än
kanske krockar med
livet, min vän

och för och följer
i framtiden
titta på tiden, bara
i fall att

tänker tankar
som ingen
vild som en virvelvind
bara för att:

stockholm blir
min sista ånger
fast den redan finns
och vet
själen sjunger
sorgsna sånger fast

den inte behöver det