Du rörde vid mitt inre

smekte min sargade själ

med din poetiska ådra

gett mig en chans att skratta igen

mitt i eländighet

du

en dyrbar gåva

från himlen

som jag tagit emot

med mer än tacksamhet

du vaggade mig

till sömns

lät mig drömma om kärlek

och jag lärde mig släppa min hand

när det var dags

att lämna dig.