Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En krigares dagbok, dyrköpt seger-eller vardag

Vinden i mitt hår, smattret av automatvapen, stack upp huvudet ur den hastigt grävda skyttegrven och fick en fiende på kornet-3 snabba salvor, det tog, kroppen tycktes slitas sönder och falla ihop.
De fortsatte avancera mot vårt värn, de flesta av oss siktade noga, sköt diciplinerat, vi träffade oftast, marken fylldes med skrikande och orörliga kroppar, någon ropade, granatgevär hit för helvete, smällen ekade genom krevaderna, 3 uppsprängda lik på marken 20 meter framför oss, köttslamsor, rykande, paniken spred sig i fiendeleden, de flydde i vild panik, Framåt, skriken ekade våra vapen kastade kärvar av kulor mot fienden vilka sprang, det var en lönlös flykt, de flesta stöp, de borde formerat sig till motattack, deras flyktförsök var lönlöst, satte en kärve i huvudet på ett skrikande kadaver, huvudet exploderade.De som kom undan var ej många, våra förluster var faktiskt inga denna söndag så nära i mina tankar




Prosa (Kortnovell) av peter markurth
Läst 238 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2013-08-31 22:58



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Man dör aldrig när man själv får bestämma intrigen i en handling. Oftast blir man hjälten, mer sällan den onde fi.

Du skriver fängslande, - beskriver rått och i fantasin är det lätt att följa det som händer. Bilder av skrikande, blödande rädda mäniskor längs sönderskjutna gator från krigshärdar blixtrar förbi. Det händer just nu någon annan stans på jorden, vilket gör din historia mer skrämmande och känns väldigt nära.

Tittar ut på solen som lyser och tänker på att jag själv ska till skogen och plocka svamp. Vilka kontraster.
2013-09-01
  > Nästa text
< Föregående

peter markurth
peter markurth