Morgondagens gryning bjuder på nya förhoppningar och drömmar
men en är dagens historia ej skriven.
stress och frustration har försänkt mig i en djup dvala av en omedvetande tomhet.
Jag stirrar utan att riktigt titta på något
finns det en chans att rädda denna dagens skräckslagna slöja?
kommer jag att vara på toppen eller nere på botten i morgon?
det vet jag inte, men tanken på en helt ny morgon
med nya förväntningar och utmaningar verkar underbar,
ja nästan förföriskt lockande.

I nattens giggantiska salar trippar jag omkring från rum till rum
ven är du?? du skepnad på väggen.