När tonerna ifrån igår slår emot,

dina pånyttfödda öron. Gråten

du svalde, och trodde försvann

bara göddes. Imploderande hjärta;

kyss mina spetälsklingar till tankar.

Krälande ner i rävens gryt, du

fann aldrig en ände. och utan

karta var du körd i botten.

som en ormtjusare i marrakech.

Utan flöjt. Tungorna brinner

hos de eländiga karlarna,

som fortsätter sitta stilla, i

de tomma sexklubbarna.

Magister Ångest, undviker

inte aga, smärtan

får bli ny karta. Bränn ner

huset, volvon och kärringen.

Låt bongon slå dig fri. Attack.

Och när du ser ut över prärien

av ensamma själar, är du kung.

Som biskopen i urbanien.