När det griper tag i dig, när du följer med vart än det för dig
När allt annat kommer som en logisk följd, allt det som det för med sig
Då kan jag inget göra, då kan jag inte rädda dig även om jag så vill
Men jag kan inte rädda dig då det väl har slagit till

Och jag packar, jag fyller mig med drömmar från min varma kopp
Jag har nog med sorger i min själ och nog med skit i min egna kropp
Och jag kan ringa när jag kommer fram men du är inte med, du försov dig
Och jag kan inte vänta jag måste gå nu,. Älskar dig

Allting bara sker och jag tror dig, men jag orkar inte mer
Jag har en känsla av att djävulen går vid din sida och ler
Och när du väl slagit in på den vägen kan jag inte rädda dig
Då är det ingen mening med att du ringer och gråter ut hos mig

Det gör mig så ont, men jag har bara en chans kvar
Jag har inte råd att förlora den, ”så jag är ledsen” det är mitt svar
Jag kanske också går under, och jag kan inte rädd dig
Men när du vaknar kom ihåg att det även gör ont i mig

Jag förlorade ännu en god natts sömn, men det känns som du förlorade din sista chans
Han älskar dig, och han undrar nog var du är någonstans
Och jag hoppas bara att du inte somnat på kyrkogården i natt
För där kan jag inte rädda dig, där kan jag inte väcka dig med skratt

Jag är på väg att göra det som du åstadkommer på egen hand
Och jag kan inte vara i den här miljön, även om jag överväger alternativet ibland
Vi är lika där, vi är båda missbrukare, och jag vet vart jag hamnar om jag inte går nu
Jag måste ge livet en chans, det borde även du

Jag undrar var du vaknar, jag undrar vad du vaknar till
Och jag vet redan nu vad du ska säga, du envisas med att ljuga om vad du vill
Men redan innan midnatt nått fram så är du på väg ut, där ifrån du kom
Och jag kan inte rädda dig, inte när du fortsätter, när det bara börjar om