Nä, det kan inte vara mer otjusigt, ordet kvalitetstid. Smakar av, ingen får ha tråkigt skratt, kvävda av sitt måste och inte ha tid. På riktigt. Så är tråkigtid mycket rarare. Eller långsamtid. Eller bara tid. Den slags tid. När inget händer men allting är och man hinner se dinosaurierna dansa. Eller mikroberna fnissa. Eller den tid som bara finns i vardagsstegen. Dem vi tar genom höstlöv och regnstänk. Där vi pratar. Och du himlar med ögonen och säger. Maaamma. Det har du berättat fem gånger. Minst.