jag tror inte att jag förstod var mitt liv var på väg
den där kvällen och natten
det var som att färdas i en rymd utan rytm med tankar
om olika liv i ett liv
när jag trodde att det var på väg att sluta
började allt snurra igen och man vet inte vad som är
ut eller in, bak eller fram
ungefär som att omtumlas för att sedan ledas in i
en labyrint med uppgiften att ta sig ut
det går inte
att hitta
någon rytm

jag behöver rytmen för att leva
kunna dansa, känna andetag
det går inte att klara sig utan
en dygnsrytm, livsrytm
ett litet gung som tar tag i kroppen
tumlar runt, omtumlar
om om om om
famna om
omfamna

nu står vi där utan rytmen
känner inte gunget
kan inte andas, vågar inte
röra oss, vi vet inte vart vi hamnar -
vart vi är på väg.
är vi på väg?
på vilken väg då?
det är svårt att vara på en väg
utan att veta vart, när - varför?