Visheten betalar man i tårar
Och dom äkta känslorna gör oss till dårar
Men blir vi inte människor först då
Det är det komplexa som är så svårt att förstå

Och jag önskade att jag kunde skriva ord som nådde fram till dig
Ord som du visste fanns där ute, ord från mig
Och du skulle läsa dem, och veta att det skulle bli fler
Men nu kan jag glömma det, här ifrån mitt mörker kan jag inte se om du ler

Och rymde inte dina ögon ett universum som jag besökte
Och jag var mig själv fast jag försökte
Det finns så många ärr som syns då man är naken
Och jag saknar månen där jag ligger naken

Och jag skulle vilja skriva ner alla ord, som brev för att nå dig
Men jag måste lämna dem så får du själv söka upp orden skrivna av mig
Jag önskar jag kunde finna en plats dit jag kunde leda dig så jag kunde ge dig mina ord
Som om jag lämnat små papperslappar med fåtallord på ditt bord

Och kriget fortsätter men krigaren har förlorat kraft
Det är inte samma ursinne som krigaren en gång haft
Och stegen är inte lika lätta, blicken är inte vad den en gång var
Så har jag gått från att söka konflikt till att söka svar

Jag skulle önska att du förstod, att du sökte upp alla orden som jag skrivit ner för att nå dig
Om du såg allt, om du förstod hela biten, om du visste kunde du då kanske svara mig
Jag sitter i mörkret med mina ord och det finns inget berusande kvar i min kropp, jag är ren
Och varje känsla i mig ristar in spår som aldrig försvinner ur min själ som är huggen ur sten

Och jag hoppas men jag vågar inte längre tro
Men jag har redan köpt min biljett till hemligheterna i Örebro
Och jag undrar om regnet kommer falla, eller blåsa
Och jag kämpar emot för jag har valt att inte stänga dörren och låsa