är mitt jag
mig
mitt skithår och
statisten krisklara för denna gång

färgat håret för sjunde gången på en vecka
( vilket jag gjort sen jag var 14 år)
när krisen är på besök
förutom en gång
då skrubba jag sönder min mage med en slipsten istället för jag tyckte den var för tjock
precis som om den skulle bli snyggare med massa sårskorpor på
nåja
dumheter
fast en slags bearbetning på samma gång
fäster mig inte så mycket vid det där sjuka beteendet längre
kommer ju alltid ut på andra sidan
livs levande
några fler ärr
innanpå
i vissa fall utanpå
men ändå ut
bort från den där jävla självömkan

tänker
HUR FAN KAN JAG MED???
lika pinsamt var gång
precis som om det skulle vara synd om mig för att jag är för ful

lika dumt som när Carola tog med parfym till sitt fadderbarn
( eller lät sin son göra det)
pinsamt
förjävligt beteende faktiskt

typ
stackars mig som bor i ett hus måste kämpa med mina barn och deras förvirrade mående äta tråkigt mat men bara för att min fantasi är så tråkigt och egentligen skulle jag ju vilja ha en bubbelpol istället dusch i källaren och alla ska älska mig när jag vill och jag orkar inte jobba även om jag är frisk fast måste ju för annars kan jag inte köpa det där jag lovat barnen i julklapp osv i all oändlighet

nee
fy fan!!

skäms på mig
så många levande på jorden som hade blivit lyckligast i världen för bara en sak som jag har
nästan så man borde straffas
med någon sårkorpa
ful såklart

fast
tror jag försöker rädda världen istället
( igen)
det är ju trots allt jul snart