Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag saknar henne.

Jag saknar henne.
Hon var alltid så glad. Mötte alltid dagen med sitt sanna hoppfulla leende.
Hon trodde aldrig på gud men tackade honom varje natt för allt hon hade.
Hennes energi var alltid stark.
Hennes inställningar var så positiv och hon gjorde alltid det bästa av allting.
Hennes värme, omtänksamhet och kärlek till sina medmänniskor var så stor.
Hon trodde alltid det bästa om människor och litade fullt ut på dom.
Alla gör misstag och det är mänskligt likaså att förlåta och gå vidare.
Hon hade så stora planer för sig själv och sitt liv.
Fram tills hela hennes värld rasade samman.
Jag saknar mitt gamla jag.




Prosa (Kortnovell) av nisandenise
Läst 233 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2014-01-06 20:55



Bookmark and Share


    Nicklas VIP
Känner igen mig i hur det är att helt tappa bort sitt "gamla jag".

Och naivitet är farligt. Visst, man kan tro det bästa om människor, om man vill det. Men man ska aldrig lita fullt ut på en person som inte förtjänat tilliten.

Jag hoppas att du finner ditt gamla jag, eller finner ett nytt, som är ännu bättre.
2014-01-06
  > Nästa text
< Föregående

nisandenise
nisandenise