Den enda stigen ut
är motig, hal och svår
grenar river i min klänning
griper tag i mitt hår
Den enda vägen bort
leder genom vassa snår
min ångest släpar efter
blir till rimfrost där jag går
Den enda vägen bort
verkar särdeles svår
Tur att mina vänner
längs med färden står.