Jag tänker att livet är en väv,
en efter en vävs vi in
vi tror vi bestämmer, att vi själva väljer våra vägar
men vävens trådar samlar in oss helt efter eget behag
På ett eller annat sätt
har vi att göra med varandra
allihop på denna jord
och utan just dig
hade väven haft hål, omöjliga att väva ihop
som om något petat lite med en pinne
och skadat trådarna

Så sträck på dig, du är oumbärlig lilla människa där