En del kvinnor är så vackra att han är förundrad varför inte det ligger blommor utströdda framför deras fötter när de går. Men en sjal kan öppnas, en huva kan dras tillbaka, en blick kan höjas och han kan se att därinunder skimrar det, där är blommor i håret och vind. Där är ekot från all kärlek som för en sekund öppnar dörren till deras hjärtan, de låter en bara få skönja en aning. Tillräckligt för att han för evigt skall vara förlorad. Av deras under, deras under-skönhet, bara för mig? tänker han, denna sekund är du bara min? Han andas inte längre, han försvinner bortom allt förstånd, han är förlamad, hans ben rör sig, hans armar fungerar men inuti är jag rymd och åter rymd.

- Adam