Världen förstod väl att jag skulle bli kär i dig
i dina 181 cm, i din smala kropp
i dina vackra händer

Om du kliar mig på ryggen igen släpper jag dig aldrig

Tighta jeans och din randiga tröja
smala ränder, blå

Mjuka läppar
halvöppna emot mina

Du har fina tänder, du har ju haft räls

En natt på Jacob Ekbohmsgatan sa du förlåt
för att du inte var vuxen nog att ta egna beslut

Du som vill dricka öl som en man

Vi är inte direkt jämngamla, det skiljer fem
snart är du arton
än sen

Om storleken räknas så är du mer än nog

Vad ska jag göra för att sätta spår
hur ska jag få dig att applådera

På berget stod vi och såg ut över stan
du pratar inte mycket om längtan
men vad vet du, om längtan
du som är knark
du som är van

Men ge mig socker och ge mig pärlor
så ger jag dig rosor och palmblad