På ett sätt är jag tacksam
för att mina sinnen är öppna
vidöppna
Jag känner er glädje, er lycka
i luften
som vibrationer
ni kan småle åt någon rolig tanke
och jag känner det i rummet innan jag ens hinner se det
Allt det vackra i livet tar jag in
på samma gång
en kakafoni utav underbara intryck
landar inuti mig i en salig röra
men fångar förstås även upp andra känslor som strålar ut i rummet, rymden
Ledsenhet, tvivel, sorg, ilska, svek,
på samma gång blir allt detta för mycket att bearbeta
känslorna jag fångar upp lägger sig som en obearbetad klump i magen
nervösa fjärilar tillsammans med svarta moln
Länge trodde jag att jag måste komma från en annan planet
med alla dessa sinnen på vid gavel
men nu vet jag att det är jordnära jag är