Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Eftersom jag inte har råd med Stödmedlemsskap hamnar de äldre dikterna här. :-)


Dikter från arkivet


För länge, länge sen

En dag såg jag
mögel och maskar,
Och kände lukten av lik,
Då kom jag till klarhet
Att döden tagit ditt hjärta

För länge, länge sen.




Är det konstigt att jag älskar dig
när jag vet att du är den enda som stannar
tills du räddat mig




från livet?

......


Glömde medicinerna igår

Öppnar ögonen
Ute är det mörkt
05:35
nyvakna fingrar
sveper sökande
efter strömbrytaren
"Där är den"
trycker
men mörkret håller emot
Då minns jag
att jag glömde
medicinerna igår.


......

Utan rötter

Hur kan träden växa
Utan rötter?
För är det inte de största träden
Som är rotlösa?



.

Varför gömmer jag mig
när jag är rädd
för att vara själv?





Likbil efter likbil

Likbil
efter
likbil
efter
likbil
saktar in
&
samlar upp
lem
efter
lem
efter
lem




.....



Till en vän som väntar på ett sen

Du pluggar
utan uppehåll,
För att klara skolan
Du klarar skolan
För att jobba
Du jobbar
För att tjäna pengar
Du tjänar pengar
För att lägga undan
Du sparar varenda krona
men
du slösar
hela
ditt
liv
I väntan

döden,
Vet du va?






.....

...

Slits sakta isär
till trådiga slamsor
av apati.

...


Opålitlig

När jag ler mer än normalt
Är jag opålitlig.

.............


Låter känslorna leda

Vi vandrar
längs slingriga stigar
och oändliga ängar,
Uppför
Och
Nerför

Vid skogsbrynet skymtar gatulampor
Fortsätter däremellan,
Går bland gränder
Och stora torg


- Andas -
Autonomi


I Sverige,
I Mars
När vi
Låter känslorna leda



.......



Jag hatar dig ju

Jag tänker tillbaka på när det var vi,
Du och jag var bästa vänner,
Och skulle så alltid förbli,
Hoppades jag

Nu undrar jag;
Hur kunde jag hoppas?
Att vi alltid skulle förbli,
Bästa vänner?
Varför tänker jag tillbaka på när det var vi?

Jag hatar dig dig ju.

........


När fingrarna kliar

När fingrarna kliar
mer än sommarens
samtliga myggbett
finns blott
ett botemedel;
att skita i allt
och
skriva
konst(iga saker).

.........

Den torterade trasdockan

Dina ben sticker ut
från ditt blodiga
inre,
Några köttslamsor
dinglar däremellan
likt lösa
tänder

tvättlinetunna trådar.
Dina ögon är vinröda av
uttorkning,
tårarna tog slut
när du föddes.

Du är den
torterade trasdockan
som får
"skylla sig själv".

("Varje människa är sin egen lyckas smed" ekar mellan dina öron)

...

.....

Gråter blod,
Blöder tårar

........


Vinden fläktar,
Virvlar in under den lediga, lite lösa, t-shirten
Den börjar fladdra
Lustfyllt
Levande

En solbränd mage skymtar
Men bara lite,
lite,
grann.

Klättrar på de knöliga klipporna
Sätter mig vid vattnet,
Låter tårna tangera

Sjön ser snäll ut,
Så mild

Det börjar dugga
Dropparna
Faller
Fritt
Som de valt det själva
Smälter samman, till en sjö

Har de hittat tillbaka
Till
Begynnelsen?



Kanske


:.)







Hjärtesorg

Hjärtat kupade händerna
Som för ett skört spädbarn
Sa: "låt lyckan lulla"
och bäddade ner den i bomull
Kysste godnatt på kinden
Och lovade att: "dig ska jag omhänderta"
Det gjorde hjärtat
så länge hon kunde.

Men
en dag
forsade
frätande
syra
in igenom hjärtväggen

Lyckan
löstes upp
Och
Pumpade
med aorta
ut i ådrorna
- som var uppskurna.

.......

Om min sjukdom kunde smitta

Jag skulle vilja träffa dig igen.
Nu på en gång!
Faktiskt.
Om min sjukdom kunde smitta,
Alltså.

.........



Bara jag andas
hörs
dina fotsteg
i
trappen,

Bara jag andas
skymtar din skugga
under dörren,

Bara jag andas
sköljer du
min mun med
blod,
som
rinner ut
och
ritar röda ränder
på min haka.


Nu håller jag andan,
tills mina läppar
färgats
blå

Nu håller jag andan,
tills likstelheten
knakar i knävecken,

Nu håller jag andan
tills syret tagit slut

Nu håller jag andan,
tills jag kan





andas igen.

....


Fånga fisk

Varför fånga fisk
När du inte ämnat äta?

.....................


Visst är det märkligt?

Visst är det märkligt
hur sorgen kan träffa
- precis i prick -
Utan att lämna
en enda synbar skråma?




..

En kanot uppkastad i trädets krona
Vajar med vinden,
Vinglar
Knäcker en kvist,
Två,
Tre till
Faller och förstörs

Blir ändock beständig
När den målar ett minne
I magisk
Melankoli

..............

Själslig skäktning

Ett dränage
penetrerade
mitt hjärta,
för att tappa
det
till sista
blodsdroppe.

Jag förblödde,
men hjärtat
slog





l u f t s l a g.

.................



Tudelat

"Åldern är bara en siffra"
men
du är 18 och över;
alltså vuxen,
vet du väl?

...........

..

Isen smälter,
sakta,
Rinner längs handryggen
Mellan fingrarna
Klibbar
Slickar i mig det som går att rädda

Somrigt.

............

.

Med fötterna på marmor
håller jag ett dryckeskärl
i en kallsvettig högerhand
som skälver
fingrarna fumlar och tappar taget

*DUNS*

marmorgolvet mottager
med undergång

Jag sätter mig på huk
och samlar ihop skärvorna
i nävarna
Knyter med hela kroppen

Skinnet sprättas sakta;
Blottar blodet och benen
av min själ.

.....................

Ambivalens

Sinnet är sluddrigt
som av sprit
Ögonen är omtöcknade
allt är aseptiskt,
orört,
oskuldsfullt.

Mina fötter
faller
försiktigt,
fångas i
ett grönskande
famntag,
kysst av moderskänslor
kittlar
sommarstråna
emellan tårna.

Andas livets arom,
och drömmer om döden;
vill vara
ett
med det
vackra.

....
.

Ärren river
River ärren

.....

Frigörelse

Solen sjunger,
Smälter snön,
Vattnar växter,
Värmer vindar

Frigör fåglarna
De kvittrar i kör

.....

Varför hör jag hjärtljuden
sakta slockna
efter en
så lyckad
hjärt-lungräddning?




Fri vers av Nolltillhundra
Läst 319 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2014-03-11 15:48



Bookmark and Share


    Bellan25
Jag vet inte om jag kan beskriva hur berörd jag blir av den här dikten. Den väcker så himla många känslor inom mig.

Jag älskar och beundrar ditt språk, styrkan bakom dina ord, ditt sätt att beskriva allt på ett helt enastående sätt. Ditt språk är också väldigt vackert.

Du måste vara ett underbarn!
2014-05-04

  Connie
Många bottnar, fantastiskt!
2014-03-31

    ej medlem längre
En bra fråga som säkert handlar om mer än fiske
2014-03-11
  > Nästa text
< Föregående

Nolltillhundra
Nolltillhundra