Förrädiskt lurar döden bakom var krön
spottar dig rakt i ansiktet gång på gång
du kämpar på, går din egna väg
din tid räknas ner, dag för dag

mina tårar torkar du som tröst
du är den starke, det borde vara jag
kärleken flätar oss samman
när döden vill ta oss isär

bakom varje krön lurar döden
en dag blir du fast
inte än, men snart
tills dess lever vi fullt ut

till dess älskar vi