Varför sitter han där och ser på tv, vad har den där tv-n som inte jag har? Antagligen så har den bättre utbud. Han sitter där och stirrar på rutan. Då och då lyfter han sin kopp mot munnen. Gud vad ag önskar att han valde mina läppar i stället. På tv visar de al världens elände. Är jag inte ett bättre alternativ? Jag känner mig frusen. Hör han inte skivorna som jag spelar. Hör han inte längtan i Lars Winnerbäcks musik? Är han så blind. Har det verkligen gått så långt att han slutat att lyssna, och har han slutat att känna efter. Vad gör han med det där morgonståndet som han ändå ha några dagar i veckan.

Han skrattar, han sitter där och bredvid mig och han skrattar åt något som någon säger på tv-n. En gång i tiden så skrattade han så åt saker som jag sa. Men det var länge sedan. När skrattade vi ihop senast? Visst skulle jag kunna göra något åt det, men vad? Och varför ska alltid jag rädda allt. Jag är utless på att rädda allt. Och vad får jag ut av det? Han ser bara tv-n, han ser inte mig. Ibland undrar jag om han har några känslor överhuvudtaget. Det känns som om de känslorna han har läger han på OS. Då skrek han, då skrattade han, ja han grät till och med.

Eftertänksamt tar jag en bit scones och brer på lite apelsinmarmelad. Det här är alltså min fredagskväll. Jag fattar inte varför han längtar så efter fredsdagar. De är ju precis som vardagarna, fast bara lite mer av plågan. För på något sätt så lyckas han hålla sig vaken en eller två timmar extra. Och vad gör han med den tiden? Jo han sitter framför tv-n. Sen när lördagen kommer så vaknar han. Han går upp och sätter sig framför tv-n en tidig lördagsmorgon och ser morgonprogrammet på tv4. Vad är det? Vill han ha valuta för tv-licensen. Jag har till och med slutat att prata med honom. Vi säger det som måste sägas. Och någon gång i månaden får han ta mig. Vad kan man förvänta sig efter tio år. Om han bara visste. Han går upp varje morgon vid halv sju och går till jobbet. Så fort som han går i väg rusar jag uppför trapporna till sovrummet. I min låda där jag har mina trosor letar jag fram min massagestav. Ibland väntar jag inte ens så länge. Vissa dagar så räcker det med att han går upp och duschar. Då smeker jag mig själv med fingrarna. Surret från vibratorn skulle sabba allt, jag skulle inte klara av att slappna av. Tänk om han hörde surret. Fast ibland så önskar jag nästan att han gjorde det. Ibland så önskar jag att han kom in då jag gjorde det med mig själv. Undra vad jag skulle säga då?

- Se här, här ligger din fru, otillfredsställd. Du är utbytt mot en maskin. Så du kan lugnt sitta vid tv-n.

Ibland gör jag det flera gånger per dag. Jag har till och med slutat att få dåligt samvete. Visst, jag önskar att det vore annorlunda. Men till skillnad från honom så har jag behov. För et par kvällar sedan kunde jag inte låta bli, jag var tvungen att göra det med mig själv. Han höll på att somna. Mina fingrar slank ner för min kropp och in mellan mina ben. Det kändes skönt. Det var lite tändande att veta at han låg där. Hoppas att han har frustrationer. Jag hoppas att han är orolig.

Nu så ändrade han ställning i soffan. Man kanske borde göra ett experiment. Sakta kryper jag intill honom. Han suckar lite då jag lägger mitt huvud mot hans bröst. Han tittar lite förvånat på mig. Inte ett ord, inte en smekning. Försöker jag inte? Vad har jag inte prövat? Jag har prövat det mesta. Jag har till och med förödmjukat mig så till den milda grad att jag bad honom knulla mig en gång. Japp, jag använde de orden. Han såg skrämt på mig. Det såg nästan ut som om han blev förbannad. Skulle jag vara glad över at det väckte några känslor i honom. Rädsla och ilska väckte jag. Jippi. När de visar kärleksfilmer på tv i dag så kan jag inte lägre minnas hur det känns. Men jag vet att jag önskar att jag skulle få känna hur det känns. Jag önskar att han kysste mig så som de gör på film och att han höll om mig. Jag önskar att han sade sådana saker. Det räckte så bra om han sa något. Vad som helst. Just nu så behövs det verkligen inte så mycket. Men tänk om han kunde ta i henne. En beröring längs med överarmen. Om han såg på mig, och verkligen såg mig. Om han inte vek undan då våra blickar möttes. Det känns som om han flyr, då ha aldrig ser mig rakt in i ögonen. Det känns ännu mer oärligt än vad hennes sätt att agera gör.

Nu har jag börjat surfa runt på nätet. Jag önskar att jag var en av de kvinnor som jag läser om i novellerna. Jag önskar att jag var en av kvinnorna på bilden. I början så var det ganska oskyldigt, men nu har det blivit värre. Jag skulle kunna tänka mig att göra saker som jag knappt ens vågar tänka på, bara för att få något. Ibland spelar jag in porr i smyg från tv1000. En gång så hittade han en nyinspelad film från tv1000. Han var säker på att det måste ha blivit något fel. Han försvarade sig inför mig som om han trodde att jag misstänkte honom. Tanken på att det skulle vara jag slog honom aldrig. Var det så svårt för honom att tro att jag var en sexuell varelse. Jag skulle kunna tänka mig att få suga av honom. Bara jag fick känna något sexuellt. Jag skulle kunna tänka mig att låta han fylla mig precis som han ville. Jag önskade att han ville ha mig. För det är så det känns. Jag önskar att han såg mig och att han ville älska med mig. Jag önskar att han ville knulla med mig. Men livet går vidare. Jag måste se om mitt egna hus. Och vill han inte vara med så kan jag inte tvinga honom. Men jag kan inte dö, bara för att han väljer att dö. Det är hans val jag måste göra mina egna. Och tro mig jag gör dem varje dag.