Du var liten och ensam
under ett par minuter
var det osäkert om du ens
skulle överleva eller helt
sonika försvinna tillbaka ut
i tomma intet

Men du blev allt större och seglade så sakta iväg...

Jag tänkte
kanske är du
bara lite bomull på ett papper blått
men vad är det för frö jag just bevittnat bliva sått

Jag tänkte
kanske kommer du
skugga någon i en vårens gläntas lund
om inte redan så kanske om en himla liten stund

Jag tänkte
kanske kommer du
bli hatad men samtidigt även älskad av få
i en värld knappast byggd för oss osynliga små

Jag tänkte
kanske kommer du
hitta dina vänner och bilda en stormens armé
där ni kastar era tårar mot lilla mig så touché