Ena stunden står man upp, sen ger man ifrån sig ett konstigt ljud och faller handlöst med huvudet ner i kattlådan. Där ligger man och dansar en stund. Sedan så slåss man med ambulansmän, som vill tillkalla polis, vilket dock inte gjordes den gången. Sen så vaknar man upp på ett sjukhus, och tittar förvånat på sin sambo. Man känner sig förunderligt lugn, som om man fått en cocktail av morfin och stesolid. Sen får man sova över, för det kan ju hända igen. Jag sov som en prins, utan sömntablett i nedkissade joggingbyxor och jacka.