Ifrån min fönsterruta
kan jag se hur skatorna besluta
sig att boet reparera.
De börjar med att inspektera
för att sig sedan koncentrera
på att nya kvistar in i där skjuta.

Sista snön i backen
under Rävbergsklacken
är nu helt försvunnen.
Våren återfunnen
och myrorna vid brunnen
börja reparera stacken.

Och där innerst i en flad
ses flytande ett par dyblad
ifrån förra året.
Medan uppe under Björnbärssnåret
man på håret
kan skönja några blåsippsblad.

När jag så upp mot backen ställer min kosa
ses ett hav utav Anemone Nemorosa
som just slagit ut i blom.
Ett underbart biom
däri som
jag med glädje önskar strosa.

Nu genomgår jag en process
där all den stress
som i mig brinner,
så fort försvinner
att jag knappast hinner
uppfatta naturens ackuratess.

Och när klassen som på utflykt går
fram till ängens grönområde når,
ropar plötsligt fröken:
"Se den första vårlöken!
Men om ni tänker höra göken,
ni säkert ytterligare vänta får.

Och nu ett råd till slut:
"Gå i naturens skira grönska ut.
Andas luften sval och frisk
en åtgärd apriorisk,
men välgrundad och utan risk
Och njut av våren - Njut!

Flad = grund fjärd eller havsvik
Dyblad = "Groddbett, Hydro´´charis mo\'rsus-ranae, art av fam    dybladsväxter
Anemone Nemorosa = Vitsippa
Biom = landområde med typiskt växt- och djurliv
Apriorisk = grundad enbart på förnuftet