Stilla sänker sig pulsen
morgongymnastiken din är precis över
ligger på rygg på din mjuka matta
Ser små pärlor av svett
i din panna, vill stryka bort dem,
sakta med min hand

Dina ögon är slutna, ser ögonfransarna så svarta ligga mot din kind
de har alltid varit långa och vackra och ramat in dina ögon

perfekt

Din mun och dina kinder, jag har strukit över dem så många gånger
i verkliga livet
Nu nöjer jag mig med att stilla se på

Du kan inte se mig, jag undrar om du förnimmer något
men du ligger stillsamt kvar
rör dig inte alls
Ditt bröst häver sig sakta

Sätter mig på knä bredvid ditt huvud
ditt långa hår hamnar under mitt ena knä och jag undrar
om du reste dig i just denna sekund, skulle ditt hår sitta fast
under ett knä som inte längre är?
Lutar mig fram och blåser sakta på ditt vänstra öga,
försiktigt som man gör på små barn, kärleksfullt,
Du öppnar ögonen och vrider på huvudet, ser på mig men ändå inte
Nej, du kan inte se mig längre men du kan känna mig
Följer dig med blicken när du går ut ur rummet,
upplöser mig sedan i intet