Hon leker med vinden och seglar med den. Hon är så fri. Nu svävar hon upp likt en fjäder ovanför kanalen, vinkar till barkbåtar där, ser sej om ser månskensplaneter på rad. Män på bänkar som diskuterar de vinkar tillbaks och nu står hon på en krater där allt en gång slog ned. Det är där Gud bor. Han har gömt sej så länge vill inte gärna stiga upp. han låter fjädern vippa över näsan, blåser lätt om hennes hår. Den blommiga tapeten i sovrummet ändrar snabbt skepnad och faller och morgonsol sipprar in.