Lund
Lund är staden som lever högt på myten om sig själv. Den verkliga staden är inte fullt så mysig, tolerant och avslappnad. I själva verket är den tämligen intolerant mot avvikare, mot dem som avviker från ”det mysiga, toleranta och avslappnade”. På de akademiska institutionerna pågår både mygel och intriger under den till synes gemytliga ytan. Lund – med den lilla stadens alla nackdelar men inga av den något större stadens fördelar. Kulturlivet sitter i kläm, lärdom och utbildning sitter i kläm – nu när alla pengar går till Malmö – liksom vård och omsorg. Bara arvodena till politikerna visar en uppåtgående trend. Det skall sparas på resurser till vanligt folk men fläskas på rejält för partifolket kring köttgrytorna. Vad har Lund för fördelar förutom myten om sig själv? Med enbart drogliberalism kommer man inte så långt…

Landskrona
Landskrona ljuger inte om sig själv. Staden sticker inte under stol med att den är en riktig håla. Vad finns kvar sedan Åhléns brann ner? En station och ett köpcenter ute på en åker…?

Malmö
Malmö är Malmö, sig själv nog, staden som till varje pris skall räddas med konstgjord andning: bron till Köpenhamn så staden inte bara skulle bli ett stickspår; en dyr högskola pga. stadens komplex gentemot ”den akademiska bondbyn Lund”; en extra stor pitt som skall symbolisera potensen hos stadens ledande politiker, Turning Torso.Stadens Malmö imponeras inte av någon – Avadådå! – och behöver ingen annan myt än sin egen uppblåsthet – och malmöbornas ogrumlade kärlek.

Ystad
Ystad känns som en trevlig liten stad eftersom vi aldrig bott där och mest möter denna Österlenmetropol under vackra sommardagar. Där behövs ingen annan myt än det icke helt välkändas naturliga mytomspunnenhet. Här känner alla alla – här är det omöjligt att vara anonym annat än som den tillfällige turisten.

Simrishamn
Simrishamn lär vara ett blåshål på höst och vinter men då slipper vi vara där. På sommaren är det en fin semesterstad med strandkiosk där vi köper kulglass och skraplotter.

Helsingborg
Helsingborg är en uppblåst liten småstad som inbillar sig vara något kontinental och ”osvensk”. Men det är bara en inskränkt liten håla med stora klasskillnader vad gäller boende och klädval, hur kokett den än vrider sig framför det speglande Öresund.

Trelleborg
Trelleborg är och förblir en enda lång tarm, tråkig, förväxt på något sätt med patetiska försök att verka modern och urbaniserad, full av myglande politiker. ”Porten mot inkontinensen…”

Eslöv
Eslöv – mer behöver inte sägas – med ett megalomaniskt hotell till Nils Poppes ära, Steen Stenson Steen. Har du sett Eslöv har du inte sett mycket. Å andra sidan väntar resten av ”varlden” på att erövras… Sedan följer bara norr därom liggande fäbodar.

Kristianstad
Kristianstad är en flack, förblåst träskhåla som kommer att sjunka ned till dykungen eller översvämmas av vatten på vårarna.

Skanör och Falsterbo
Skanör och Falsterbo – det siamesiska tvillingparet, de rikas reservat som snart står under vatten pga. växthuseffekten. Då får väl överklassen börja spela vattenpolo i stället för golf.

Ängelholm och Hässleholm
Ängelholm och Hässleholm är just fäbodarna norr om Eslöv, i det närmaste vita fläckar på min karta. De känns som något bedagade skönheter när vi någon gång spankulerar på deras gator. Lite trist landskronastämning över Ängelholm, men dess stadshus stävar vidare på torra land. I Hässleholm är det mesta nerlagt.