Och Ofelia
Ekolodar tystnaden/kranskärlen glimmar i djupet bränner - Det här är en ny historia- täckt av kronblad/doftande-händerna och sorgkantade. Så. Ådror som leder liv. Ljudet som följer (oss)Rytmiskt. - Tyst, hör du? - Som vågor... vindstilla / ord/ som en smekning-snuddar/ nästan
labyrinten/ igen- pärlstoft - Nej, det är stjärnstoft...det är så det är. Du också.
Ett eko
På ytan brusar livet/ knäpper-liksom spricker knoppar springer ifatt regnet som storögt faller/ pladask. striglar tanken/ igen-för att vinna tid. Så. når/ nästan
- Snälla, läs långsamt, jag hinner inte med...
Då. nära sången/ ett utropstecken-och ett eko vittrans tunna stämma- stammande mellan träden/ här- stammar. benen bär/över/ myren
sen
Under ytan/ svävande- beslöjat i guld skrattet blir en skatt av bubbeldiamanter/ trycket ökar
- Det är strömt, visste hon det? - Ja
I skymningen-ett irrbloss- för evigt dansande/ över Ljuden finns kvar- ekot/ svarar- i djupet glimmar du.
Fri vers
av
Kozo
Läst 233 gånger och applåderad av 4 personer Publicerad 2014-06-30 16:08
|
Nästa text
Föregående Kozo |