Alla låg på rätt plats
Alla fungerade.

Så smög sig något på
Tyst, tassande.

Först märktes det knappast
Skojade bort dem.

Tiden gick
Det blev mer påtagligt

Var lade jag agendan?? sa hon
eller
Är det fredag i dag?

Ville inte inse
Hade samma gener.

Blev rädd.
Nej, inte jag.

"Inte Du, som läser och skriver
och aktiverar Dig", sa doktorn
Men min tysta rädsla
har hon ingen medicin för.

Om solstrålarna skyms i dimmor.