Din blick

med näverbrunnen svärta

smeker hällarnas rund

Forsar

runt Strömkarlens hjärta

vilar i Gränden

en stund

Välver mot skyn

sina färger

klingar med kristallers

musik

När Du spänner vattrade segel

o vågorna kluckar

gör Du min klangskala rik

Små vimplar fladdrar mot fjärran

en vinkande färgserenad

Trumpeter blåses av Herran

en hyllning till Städernas Stad

Jag står vid de glänsande kyrktornen

rymdskepp mot Universums mitt

o lyss till de skälvande bronsåldershornen

då Mitt hjärta viskar till Ditt

Dina bröst glöder nära Stadshustaken

en silverstämma ur Mälarens djup

när jag seglar på kvällsgondol

under focken

seglen fladdrar

på en gyllene värmande slup

Stockholm

Du sjunger mina drömmar

en kärleksserenad

som vaggar mitt hjärta

o gör min själ glad

I min barndom brinner min längtan

mot Dina skyar av guld

som vuxen är jag full av trängtan

en blommande saga

efter barndomens sköld

Du smeker mina sinnen

med lustens fingrar

Du kysser min kind

när jag dansar över broarna

mot Paradisets grind

Där i Djurgårdens grönska

blommar min extas

Bland Hagas fjärilar

fladdrar Bellmans ande

med färger o emfas

Ohhh... Du vänaste Drottning

i Norden

när Du skrattar smeker o ler

då känner jag att jag vill ha mer

när du fyller min ande med Orden

från Sfinxen som lyfter o ger

                   *~*

© Bo Himmelsbåge