Nu är det åter dags att känna efter
hur jag mår,
ty tiden den bara går och går.
Jag vågar inte stanna upp så lång tid,
jag är rädd att jag inte får frid.
Man fattar inte hur man får tiden att gå,
allt är så svårt att kunna förstå.

Sommaren gick trots sorgen jag fick,
hösten kom direkt därpå, nu vintern snart är över,
jag minns bara det jag så väl behöver.

Våren skall snart stå för dörren vår,
jag tänker på känslan och tiden den går.
Sju månader har vi saknat Dig,
Saknaden förföljer ständigt mig.

Saknaden kommer alltid att finnas kvar,
i alla mina da`r.
det är mänskligt och riktigt,
att minnas är för mig mycket viktigt.

Livet går nu vidare trots allt det trista,
vi väntar på att knopparna snart skall brista.
Ljuset visar sig trots sorgen vår.
Vi tänder ett ljus och tiden den går.

Din älskade mamma som saknar Dig så.