Människor
berättade
öppet

om sina
liv

inför
ärligt
intresserade
lyssnare

där
reste sig
Nelson Mandela
i hela sin längd
världsmedborgaren

talade 
med upphöjt lugn
om sin svarta
identitet

Bill Klinton
och Hillary

i nu nämnd
ordning

om sina äventyr
bakom respektive
amerikanska
leenden

Therese Alshammar
gjorde mentalt frisim 
efter ett härligt
magplask

Robert Gustavsson 
förlorade sig i
hundraåringen

försäkrade
högljutt
att han kände sig
oförskämt ung

Carl von Linné
gavs stort
utrymme

men han tog
det lilla

pekade
på en 
oansenlig
blomma
som han höll
mot sitt
hjärta

Putte
i blåbärsskogen
hade fortfarande
fingrarna 
i syltburken

lilla Elsa
sjöng en underbart
ekivok sång
som hon var
för liten
att förstå

Mao Zedong
med sin adhd
hade stora
svårigheter
att lyssna

somnade
lyckligt vis

Monika Z
satt och fnittrade
med Tage D

reste sig
och berättade
artistiskt
elegant
varför hon
blev artist

Muhammed Ali
var beredd att
försvara sin titel
som Islams
grundare

då protesterade
Antje Jackelén
som i sin tur
var beredd 
att försvara
sin titel
som ärkebiskop

men Darin
var bara söt
vilket han också
framförde
i sitt anförande

Tage D
log på östgötska
men hade
för en gångs skull
ingenting
att säga

vi satt runt
borden
drack varandra
till

"Det finns inga
soldater mer"

undrade

"Det finns inga
gevär"

om det inte
till äventyrs

sen 60-talet

trots allt
hade blivit
fred på jorden

men ingen 
orkade
riktigt
ta upp
We shall overcome

när alla hade gått
reste sig Jesus
en liten krum
gestalt

och sa

I natt jag drömde
att jag var snickaren
som snickrade
mitt eget kors

han sjöng
för full hals

I have a dream
I have overcome