Det hade gått två år sedan hans död då jag återsåg honom för första gången. Det var en eftermiddag tidigt på hösten, och det tornade upp sig till oväder. Ovanliga molnformationer rörde sig på himlen. Jag såg då hur molnen tecknade skuggorna av alla avlidna personer jag känt.

Han var högst upp, och såg ut att vara runt 40 år nu. Ung, fastän han var 90 år fyllda då han gick bort. Och han log, det var ett brett leende, så glad som jag sällan sett honom i verkliga livet. Då han levde var han oftast missnöjd.

Han hade fluga på sig och verkade mycket nöjd. Jag hoppades att det betydde att han var glad
åt att se mig.

Att han inte längre var missnöjd med mig.