oftast har en människa tio

batterier per dag - jag har

tre. Det tog många år innan 

jag lärde mig acceptera detta

öde. Och visst - ett Raseri har

jag burit på länge - nu förvandlat

till uppgivenhet - fast jag ramlade

med cykeln idag - rejält. Inte så

mycket blod. Körde två varv till

för när jag kraschade kände jag

mig upprymd och glad. En under-

lig betagenhet :o) 

Kärlek och kramar till Er alla!