Jag sa till Ted att
visst känns det som att himlen
faller över oss men,
Ted sa att himlen
var oskyldigt blå men,
försökte samtidigt
riva ner den
för att lättare
se stjärnorna.

Ted sa att en satellit
var allt han ville va men,
försökte samtidigt
göra mer
än att vara en iakttagare
och omfamnade människorna.

Ted sa att månen var
förevigt ensam men,
försökte samtidigt
klättra mot den
för att vara nättare
och lämna
istället för att bli lämnad.

Ted sa att kärleken
gör jag inget för men,
försökte samtidigt
göra allt
för kärlekens skull
för Ted sa att kärleken är allt och
den är blind och
den är döv och
den bryr sig inte men,
försökte samtidigt
inte att stoppa
sina fötter
när han slängde sig framför tåget
för utan kärleken
var inte livet
värt att leva.