Ur tankens begränsningar
flyter orden upp som korkar

i munnen på varandra
skriker de

-Befria oss, tala oss och skriv
skänk oss mening, och Poesin
skall befria Dina sinnen!

(så hördes de ropa, och jag förstod dem genast!)

-Vi är flöten, en livboj
vi stakar ut gränsen
mot det obegripliga

- Se, där i din hand som griper
formas meningar
ur formlösa förnimmelser
blir tanken
av tanken blir orden, av ordens
slingrande slöjor tar du grepp

om verkligheten

(Se, ur det ordlöst tänkta springer former!)

av livets förvirrade irrgångar
blir de eggen

så skarp, slipad, ren och absolut
beskriver Poesin den verklighet
som annars förblev osedd och tyst