Regntunga mörka skyar…

svart gråt från

Världsalltets ögonlock

livets vattenborg

smeker Livets

semaforer

i smärta

o sorg…

Den fångar upp smärtan

ur falnat askfyllt dis

i glittersmyckade

svarta spindelnät

för att mönstra upp

Jordens akuta kris…

Livet är för Heligt…

för att fördärvas

snart

men tårarna

glittrar

också i denna

vemods sång

därför finns även glädjen

i RegndroppsHjulets

språng

o fart

Rullar i höstmörkret

över hav o land o grus

mot Vårens o Kosmos

snurrande Ljus

I brinnande nebulosor

fräser tillvarons

Ego

mäktigt o bart

när svaveldroppar

landar i kokande Självet

så maktfullkomligt

soldränkt

o klart

Sjunger med gyllene

flammande ekrar

födelsens

dödens

sång

när det rullar

på Himlavalvets

Eviga kretslopps

gång

Men denna mäktiga

sprakande implosion

är en Illusion

som ej alls finns

eller fanns

för Stenens

Själens hjärta

finns innanför

det Ego

som brinner

utan chans

Där finns

Kärlekens Eviga

Sanning

som föder

glöder

en oändlig

makalös

Orgasm

utan sans

ur

svärtan

smärtan

från det

mörka

ändliga

som

Svarta

Hålet 

branns

  ~*~

 © Bo Himmelsbåge