Jaget flyter…

förtätas i vattenporers
vinkelkluckande gråt
sakta rännilar
längs stammens
svärta
mot sandmurklans sporande

parafräs

Mörkrets katakomber
förtätar stigen mot intet
ljushavets oceaner
väser vespande vågors vom

Storlom svävande på vakentrutad arkipelag
vålar vandrande varninssgnalen mot
dödshickad vattrad våg
där Egot med huvudet mot sjödränkt
svartek låg

”Förtätad utbrunnen höst
av kulörta lyktors flyktiga tröst
på var sovande tårögd gren
slumrar solen knoppögd ren
nu i mörkrets skuggor sen”

Djuphavsgravens drösselmantlade
föraning förtöjd
nere i djupmojad snabeltut
brasserad
böjd

Dyker med öronflärpad signaljuice
mot bottenslinkad segment
allt är känt frözinkat bränt
inget har hänt

Ljusbågen skimmerblixtad omvälvd
lysskälver dunkeldäld
mot lys
mot frys
mot mys

Ispansaret genomborrad ljuskvantifikation
stjärnflöde glöder blöder
inkarnation
tron
vet

Lyfter från öronkalkad jordmanet
med virvelvankade seglingskrokaner
till sagoplunkad Astrins planet
antiplomatoniskt inkroket
fortsätt let

          *

© Bo Himmelsbåge