herr Ordskrivare, alltihop känns bara som en bryggd av kvävda stolar och slängiga dukar. eller som ansikte efter ansikte. uppgrävda ur byrålådan. ingenting har mening, allt är bara rester, klistrade med gaffatejp under membranets välvning.

herr Ordskrivare. varför drabbas fartyget av översvämning. varför ligger benen stilla i gryningshanden.

frågorna får mig att stanna vid svarta linjers böjning

för kanske är det så. att i sand och mull ligger tystnaden och talar. och kanske är det dit jag skall gå.

för att höra. herr Ordskrivare.