Säger det jag vill höra
drar mig undan med den

Bara jag är för mig säger vi till varandra

Viskningen tystnar förnöjt

Jag är mig själv närmast, ni andra distanseras
Den är vettig den här trösten
Vi gillar varandra – vi färdas tillsammans (nervägen)

Vi blir ett jag, Särskilda paret nu
Stackars dig, stackars mig

Värmer som barndomens kisstrålar
en vinterdag i galonbyxorna som satt kvar på
Också då var vi två som blev ett