Det ruskas om i världen
schackpjäser faller och andra
reser sig stolt ur askan
där glöden ännu värmer

tiggare ber om råd och nåd
inför de handlandes ögon
där stirrig blick mot extrapriser
fokuseras på allt det röda

det ruskas om i världen
de som fallit i glömska
vandrar för evigt ensamma
på stig som aldrig trampats

glömskans boning
är obarmhärtigt glömsk
från hjälte och hjältinna
till inget man minns

det händer inte alla
utan bara de som inte finns
på spelbrädets yta
man kommer inte ihåg

hur de förr kunde ryta