Vilande slöjor
målade vikar
här var det kutter
i duvornas hägn
Skål, sade morfar
drack vatten ur skopan
fick bassning från baren
och så blev det regn

Majstången vissnad
blev till ett gnissel
Öronen led, men
vad gjorde väl det
Mungigans toner
fann rum, och av styrka
blev sommarens fågel
så fint som de lät

Krypande prickar
sugande prickar
lätt som alls intet
blev fog för vår skräck
Nej, men för tusan,
en rödmyra också!
Den gynnaren anföll,
förfärande fräck

Utflykt blev cirkus
buller, rabalder
Duken blev fjäder
att knytt jaga bort
Hu, sade faster
och fy, sade moster
själv sörjde jag endast
att glaset var torrt

Nu skall vi dricka
glömma, förlåta
tjoade morfar
bjöd flugan en slurk
Vilka fasoner
att locka dem hitåt
och utan att fånga dem
medelst en burk!

Så fick han höra
vetandets röster
klaga i timmar
tills dag blev till kväll
Skäms, sade moster
och usch, sade faster
men morfar var döv
inför damernas skäll

Låt mig få skåla
bad jag och kved jag
Bara en skvätt, jag
blir snäll som ett lamm
Ursäkta vännen,
ett glas kommer lastat
med rödvin och geting
som prompt skulle fram

Getingen flydde
varnad men lycklig
skulle ej snart
vända åter till oss
Skål för det, alla
jag ropade drucken
och morfar, han skrattade
röd som ett bloss.



8/8 2014