Hur definierar man ensamhet!?
Aristoteles (348-332 f.Kr.) säger att människan är ett socialt djur och inte är "riktiga" människor om man lever utanför samhället. Människan kan inte bli lycklig ensam och måste därför leva tillsammans. Aristoteles uppfattar därmed samhället som ett naturligt resultat av människans verksamhet.

Hobbes (1588-1679) Hobbes förklarar med hjälp av sin materialistiska syn att samhället är en konstgjord apparat som är uppbyggd av mekaniska delar. Dessa mekaniska delar är individer som fungerar enligt mekaniska lagar, precis som allt annat. Och att dessa mekaniska faktorer utgör grunden för vår gemenskap att vi söker oss till likasinnande med mera.

Jean-Paul Sartre (1905-1980) förklarar hur individen i samhället hela tiden stöter på kollektiva anordningar (banker, kyrkor, skolor). Dessa anordningar blir till ramar för våra möjligheter. Sartre menar att vi sällan är ensamma i samhället. Vi finns ofta med i vad han kallar för ansamlingar. Det kan vara när i åker tåg med andra eller köar till något. Vi har då ett gemensamt intresse men vi bryr oss inte i de andra som har samma mål. En ansamling kan dock förändras vad gäller intresse och mål menar Sartre.

Sören Kierkegaard (1813-1855) betonar hur individen skall leva i samhället och tar fasta på frågor som är viktiga för den enskildes existens. Kierkegaard menar att människan måste "välja sig själv". Varje individ måste välja sitt sätt att leva och sedan leva sitt liv så äkta och innerligt den kan. Att göra som alla andra, utan att ta personlig ställning, är falskt. Vi har därmed ansvar för oss själva genom de val vi gör. Om vi aktiverar oss i något så skall det ske eftersom vi själva väljer det. Den subjektiva sanningen säger oss vad som är det rätta valet för oss.

Jag säger att ensamheten är i högsta grad inviduell även då jag håller med vissa av våra gamla filosofer!
Vi definierar oss genom handlingen och genom känslan och den kan mina vänner variera mycket Från dag till dag.

Och sen tillkommer alla dessa känslor med ensamheten Ledsamhet, ilska, hat, Ja till och med Kärlek.

Just nu kan jag säga att jag känner en oerhörd ensamhet då jag precis mist min far. Var på hans begravning igår och har det kämpigt med att tänka mig ett liv utan honom, det blir ett stort tomrum alla stunder som man suttit och diskuterat om livet, saker som bara en far och son kan prata om.

Kan också känna mig ensam utan någon som hels bakomliggande anledning, åtminstone så kan det kännas just så även då jag vet att det finns någon orsak till just det. Så mina vänner vad innebär ensamhet för er?

(Copyright ©Lars Hedlin)