~*~

Iskristaller

vilar blänkande
i ringars frusna blå 

I frostig stillhet
under sorlande
sorg

genom tidvattnets
korg

smekt av solens
matta ackord

i vattennålars
skimrande bård



Varats

Kärlekens
Lord

sjunger viskar
nynnande
ton

för Livet
som vilar
så slumrande

bland kalla
stenar
under bron



En sorgsen
melodi för
tillvarons
höst
som famnar
vilsnar
söker stöd
tröst

Han

vill endast
föda Mirakler
ej ge frost
o nöd



Tankar

av frusen glöd
runt Själens ring
i krans av vassens
vita rö

Sträcker sina
frusna fingrar
upp mot sin Lord
vill ej dö



Sommarens värme
strax dunstat bort
saktat myggornas
ystra dans

Stelnat runt sjöns
cirkel
i frusen kranz

i väntan på

att Livets pupill
glöder i Iris
o sen

kläcks sovande
fjärilar till liv
till rörelser igen
du o jag min
vän



Stoff har sjunkit till bottnen
i Varats glänsande kupol
multnat bort till röta o slam
i fostervattnets födslodamm

men Ljuset Energin Fotonenen
solens långväga gäst

landar i fotosyntesen

kan aldrig dö
bara omvandlas
till det som nu
blir allra bäst

människa
rådjur
ko
eller
häst



När vårens smekningar
ökar sin varma glans
bryts isens pansar
över det under som bands

All materia återfår sin kraft
kryllar mot himlen mot ljuset
med Livets obändliga saft

Men ingen materia
kan skälva sin egen
unika sång

om ej the Lord of Spirit
knäppt på strängen en gång

blåst sin varma anda
genom Eolsharpans
frusna is

o startat levandets orkester
i vårens ljumma bris



Åh, ni varma

tusen tranors
vilda trance

vänd era gula näbbar
mot himlen
trumpeta
er kadans

Tacka för Livet
som Er givits här i bo
innan ni flyger vidare
mot högre rymders rendezvous

mot solen röd
utan sjukdom
smärta
oro

död



Snart nuet dallrar
till en Vår
Grand Finale

då vattenorkestern spelar
på hänryckningars
cymbal

med hyllningskör
som lever andas
sjunger brinns

i den vackraste av världar
som på denna Jorden finns

allt sparas in memory
i Själar som fröjdas
i Evig eufori

Du o Jag

Alla

Vi

~*~

© Bo Himmelsbåge