Jag minns hur jag cyklar
för först då blir jag fri,
Så fri en kan bli
i en kropp fylld av förväntan

Jag vandrar genom snö och slask
genom kött och plast
Min ungdom faller över mig
när inget annat känns

Att hålla dig kvar i tanken
Och samtidigt låta dig flyga
Mitt hjärtas fågel