Brudjävlar

Kommer aldrig glömma er. Glömma det ni gjorde.

Tryckte ner mig till botten i ett svart hål. Skrattade, hånade. Snackade.

Nu är jag gärna den där jävlen ni snackar om. För nu bryr jag mig inte längre. Ni kan snacka hur mycket ni vill. Jag skiter i er. Ni är ändå bara köpta sorgliga varelser som aldrig kommer bli lyckliga.

Men då. Då brydde jag mig. Därför kommer jag för evigt hata er. Ni som var min familj. Ni tog mitt självförtroende. Hoppade på det och malde sönder det till obefintlighet. Dödade mitt jag.

Ni som var dem lyckade. Dem som alla ville va. Haha. Vad hände egentligen? Ni står kvar på samma ruta, om inte längre bak.
Bleka kopior av något ni vill va, men aldrig kommer bli.
För ni är så jävla köpta.

Jag hatar er. Nästa gång jag möter er ska jag säga det. Men det kommer jag aldrig våga. Men mina ögon ska tala och mitt huvud ska bäras högt. För jag tar aldrig mer skit av er.

Aldrig mer.

Era brudjävlar