I vanliga fall är jag grå, det är bestämt så hemma hos oss. Tror visst det var vaktmästaren som bestämt. I alla fall har jag lärt mig att han bestämmer om det mesta. Fast nu när jag tänker på det, är det utomhus bestämt.

Vem har då bestämt att det ska vara grå inomhus ?

Frågar det grå - svarar inte, svarar aldrig. Så trött på det. Får tänka ut allt själv.

När mamma blivit less på det kommunalgrå blir pappa arg så det måste vara han som bestämt det grå inom.
Ja det måste vara pappa för när man blir alldeles full av röd, blå och grön, då man blir sådär härligt bubblig och babblig - och inte kan sitta stilla.
Då ser mamma till att vi blir grå igen - för pappa behöver det grå... när han har jobbat och är trött
.
Så lite är det nog mamma också som bestämmer om det grå.

En gång i bilen hade vi fått i oss ALLA färger från utomhusluften.
Då skrattade vi så mycket och så högt att pappa sa " om ni inte slutar stannar jag bilen och ni får gå hem! " Vi blev genast alldeles grå igen.
Själv var han svart den gången. Jag såg nog att mamma i smyg hade våra färger
fast inför pappa var hon såklart grå.

Minns första gången jag kom till en blomsteräng. Efter den kunde jag nästan inte hitta det grå igen. Fast jag blev ju tvungen såklart - annars hade väl pappa varit svart hela tiden. Nu var han ju bara grå.