Nr 1311

PAPPA, VAR DET SÅ?

 

Pappa,

såg du mig

på skolgården

 

tonårssmal

rödhårig och

bråkig

 

hat väl dolt

i skratt

utanpå

 

när du

tittade ut

genom fönstret

 

utan att

ge dig

tillkänna

 

om jag

bara

finge veta

 

Pappa, var det så?

Fri vers av Elisabeth Nilsson
Läst 354 gånger och applåderad av 15 personer
Publicerad 2015-06-24 17:07

Skriv ut
Spara som PDF

Magdalena Eriksson Hela livet bär vi med oss frågor från barndomen. Du gestaltar det så frågan blir från vuxen kvinna och barn samtidigt. Skrämmande att barnet minns allt. Är värd all kärlek och vet det. 2015-06-26

Lars Hedlin Känns och berör! 2015-06-26

bittemi Text som berör 2015-06-26

Ronny Berk diktarjagets fråga ...ställer frågan ! 2015-06-25

Lehva Stark text som smyger sig på. Obehagligt. Skickligt beskrivet. 2015-06-25

Magica Berörande! 2015-06-25

ej medlem längre Du berör verkligen med din text Välskriven och ärlig ... 2015-06-24

ResenärGenomLivet En stark text som kändes att läsa... 2015-06-24

ej medlem längre Frågor som kanske inte får något svar... Stark text att läsa. 2015-06-24

ej medlem längre En välskriven text med djupare innebörd. Du berör.. 2015-06-24

ULJO Em text som väcker många frågor, bra förmedlat 2015-06-24

Marita Ohlquist Texten förmedlar skilda världar! Avslutas med en viktig fråga som söker svar. Bra skrivet. 2015-06-24