Fattigdom är ingen pest mer än för de som lider av den.

tiggeri är inget hot mer än för de som tigger

vari består då min rädsla?

Tittar bort, vägrar möta ögon och låtsas inte höra det svaga

hej! från en kvinna.

Skam och skuldkänslor övermannar mig en sekund

sedan är jag inne i affären.

Vid utgången tvekar jag och en befängd tanke flyger genom mitt huvud.

Finns det någon annan utgång?

Känner mig fångad, olustig och förstår inte mina känslor.

Går ut genom dörren stirrande rakt fram.

Är jag en ond människa en racist nu,

hur gick det till?